Det var så att helena fyllde år, i förskott. Så då firade vi henne.






Jag gav henne ett par hemgjorda örhängen av cernitlera. Glömde tyvärr fota dom men dom är rätt lätta att förklara ändå. Ett blått hjärta och en röd rund cirkel. Såhär löd min dikt till henne:

Vad ger man en kär gammal vän på 20-årsdagen
Som hon kan glädjas åt efter mycket tårta och ont i magen
Det känns som att ett litet ting inte räcker till
Visa sin tacksamhet och minne är vad man vill
Jag slog ihop mina tankar och puzzlade ihop
Så blev det tillsist nåt som faktiskt hör ihop
Två små ting, gjorda med kärlek

Det ena står för dina röda kinder
Det andra står för din omtänksamhet utan hinder
Och för att inte glömma, min kärlek.
Till dig.

Helena.


Smörigt va?;) Hihi:] Men ack så sann!




Bakismaten (Y) Nudlar och multivitamin ur sugrör.



Imorgon kommer Aron äntligen hem. Han saknat honom nå så sjukt bara dessa få dagar. Ojojoj. Vet ni att han är den bästaste? Han är faktiskt helt underbar. Ja jag vet jag är lite smörig av mig just nu. Men jag känner bara att jag har endel massa kärlek i mig som måste ut på nåt sätt. Nu ska jag sova så det blir imorgon nångång!