PAIN
Dagen började bra. Klara ringde vid halv 11, sov bara lite till, sen gick jag faktiskt upp. Tog det lugnt och gjorde frunch, kollade serie, letade upp lite låtar till barndansen, innan jag blev hämtad av Klara.
Så åkte vi till NBV och första dansen med barnen. Åh man kan ju inte bli annat än glad när man får träffa dom små pluttarna. Vi gjorde små övningar o lekte o hade kul. ja, åsså får jag ju såklart betalt för det så wei.
Sen gick vi hem och jag satte mig o chillade igen, tog det lugnt med förkylningen. Rätt som det är känner jag nåt som känns som att något susat förbi mitt öra. *ooohh jag har något som bevakar mig*. Yeah right. Där fick jag. Nån som läste ett av gårdagens inlägg:
"Skönt att va sjuk nån dag.
Sen vill man bli frisk.
Sitta o tycka synd om sig själv o njuta.
Men nästa dag; shi fick du din fisk."
...och jag hade sååå rätt. Shi fick jag min fisk. Kring 4 börjar jag förstå vad det där suset handlade om. ÖRONINFLAMATION ÄR DET VÄRSTA SOM FINNS, just nu iallfall. FYFAN VAD JAG HATAR DET. När jag var liten skrek jag som om min sista stund var kommen. Idag vill jag bara gråta som om jag var liten. Det är knappt så man kan göra nåt åt det heller. Ringde jouren (en tant svarade som pratade med mig som om jag vore en bäbis och svarade i en annan telefon medan jag avled i luren), tog alvedon, hjälpte nada. Ringde igen, pappa åkte å hämtade ibumetin, näsdroppar och nå avsvällande. Kanske att det hjälper liite. Jag gör fan vad som helst.
Men annars äre bara stå ut tills det är över. Bara vänta. Gråta lite. Ligga lågt. Nä förresten det ska man inte göra, man ska ligga högt med huvudet så det inte blir sånt tryck.
Den senaste halvtimmen har öronen sprängts utan förvarning 6-7 gånger och hållt på å knastrat hela tiden, så man får ju inte en lugn stund. Undra om det började så nu för att jag tog det avsvällande, hoppas det håller på att bli lite bättre så jag iaf kan sova lite i natt. Vore nice.
Hade tänkt fixa lite här hemma åså idag, men inte blev det av inte. Har ju bara suttit och jämrat mig. Hann iaf ta bort alla lakan ur sängen för att byta. Så nu måste jag bädda sängen, jobbigt..
Ja OJ vad man kan klaga. Men let's ha en klagodag idag så tar vi blåsippan och ev penicillin imorn. Fast lär ju först vakna nångång i natt av nån liten djävul som sitter o spränger gruvor i mina öron. Men det finns dom som har det värre. Tänk på barnen i afrika.
Näalltså, man ska tänka på sig själv oxå, så man mår bra. Absolutli. Blir jobbigt att tänka på andra oxå om man inte mår bra själv. Men jag mår bra, har bara lite förjävligt ont i örat. Och om jag ska tänka lite mer positivt så kommer jag inte dö av det här.
Yeah, life is wonderful!:D *sprängning* (...)
Så åkte vi till NBV och första dansen med barnen. Åh man kan ju inte bli annat än glad när man får träffa dom små pluttarna. Vi gjorde små övningar o lekte o hade kul. ja, åsså får jag ju såklart betalt för det så wei.
Sen gick vi hem och jag satte mig o chillade igen, tog det lugnt med förkylningen. Rätt som det är känner jag nåt som känns som att något susat förbi mitt öra. *ooohh jag har något som bevakar mig*. Yeah right. Där fick jag. Nån som läste ett av gårdagens inlägg:
"Skönt att va sjuk nån dag.
Sen vill man bli frisk.
Sitta o tycka synd om sig själv o njuta.
Men nästa dag; shi fick du din fisk."
...och jag hade sååå rätt. Shi fick jag min fisk. Kring 4 börjar jag förstå vad det där suset handlade om. ÖRONINFLAMATION ÄR DET VÄRSTA SOM FINNS, just nu iallfall. FYFAN VAD JAG HATAR DET. När jag var liten skrek jag som om min sista stund var kommen. Idag vill jag bara gråta som om jag var liten. Det är knappt så man kan göra nåt åt det heller. Ringde jouren (en tant svarade som pratade med mig som om jag vore en bäbis och svarade i en annan telefon medan jag avled i luren), tog alvedon, hjälpte nada. Ringde igen, pappa åkte å hämtade ibumetin, näsdroppar och nå avsvällande. Kanske att det hjälper liite. Jag gör fan vad som helst. Men annars äre bara stå ut tills det är över. Bara vänta. Gråta lite. Ligga lågt. Nä förresten det ska man inte göra, man ska ligga högt med huvudet så det inte blir sånt tryck.
Den senaste halvtimmen har öronen sprängts utan förvarning 6-7 gånger och hållt på å knastrat hela tiden, så man får ju inte en lugn stund. Undra om det började så nu för att jag tog det avsvällande, hoppas det håller på att bli lite bättre så jag iaf kan sova lite i natt. Vore nice.
Hade tänkt fixa lite här hemma åså idag, men inte blev det av inte. Har ju bara suttit och jämrat mig. Hann iaf ta bort alla lakan ur sängen för att byta. Så nu måste jag bädda sängen, jobbigt..
Ja OJ vad man kan klaga. Men let's ha en klagodag idag så tar vi blåsippan och ev penicillin imorn. Fast lär ju först vakna nångång i natt av nån liten djävul som sitter o spränger gruvor i mina öron. Men det finns dom som har det värre. Tänk på barnen i afrika.
Näalltså, man ska tänka på sig själv oxå, så man mår bra. Absolutli. Blir jobbigt att tänka på andra oxå om man inte mår bra själv. Men jag mår bra, har bara lite förjävligt ont i örat. Och om jag ska tänka lite mer positivt så kommer jag inte dö av det här.
Yeah, life is wonderful!:D *sprängning* (...)
Kommentarer
Trackback
