"Åh, det kommer bli dyrt att behöva fixa leg."

Tisdagar är en skön skoldag, har sång halv 11, brukar passa på att öva lite slagverk och äta lunch, sen har jag inge mer. Så idag gick jag till handelsbanken och frågade om man får gratis legitimation när man är ny medlem (jag är ny medlem), för det fick man på SEB mindes jag (som jag dumt nog inte utnyttjade). Han sa att det var för dom under 18, men att de nog kunde fixa till mig ändå^_^ Så jag skulle bara ta ett id-foto på expert och komma med det och mitt gamla pass till banken igen och säga att Bengt lovade mig så fiskar dom det^^

Jag skulle övningsköra med mamma senare så jag gick till rutiga duken där hon och Mats åt lunch och kärleksmums. Mats jobbar för expert så vi gick dit efteråt och grejade biffen, och de bjöd på det oxå! Så det kan gå:D Helt gratis. Dock så fick jag ångest efteråt, jag kunde faktiskt ha kollat mig i spegeln innan. Men det värsta, jag kunde sett mycket gladare ut. Jag såg blyg, ansträngd och tröttögd ut. "OM JAG BARA HADE", vill jag skrika just nu. Hatar det där. Att luggen var fucked up och ögonbrynen kors och tvärs och håret lite inte nytvättat var väl en sak, men om jag bara hade dragit till med ett smile hade det höjt upp bilden bedydligt mer. Åh, han knäppte typ precis mitt i nån konstigt gest jag gjorde med munnen så jag ser bara anstängd ut. Blöh. Jag ville ta en rolig bild där jag ser jätteglad och otrött ut men det tänkte jag ju inte på då förståss. Jag blir galen. Fyfan för "OM JAG BARA HADE". Jag försöker tänka att inget kan bli sämre än mitt gamla pass-foto, för det kan det verkligen inte. Och det är ju positivt:P Men tanken på att jag varit onöjd med mitt gamla i alla hår och nu får ett nytt som jag är onöjd med och ska ha det i massa år till känns lite fail. "Det är ju bara ett leg" sa mor. "Som jag bara ska ha i en jäkla massa år" sa dotter.


Men, nu, efter att tänkt endel på massa saker och fått ett telefonsamtal mitt i detta inlägg, insér jag hur SJUKT litet mitt problem är. Jag fattade väl det innan oxå, men har man ångest så har man. Istället för att tänka mer på mitt foto ska jag nu finnas till hands där det behövs. Men det är nog ändå viktigt att få ur sig småsaker som man går och stör sig på. Hur oviktigt det än är så kan det tillslut bli en stor sak om man bara går och gnager på det. Man måste ta tag i de små problemen för att hitta lösningen på de stora. 

Ja, detta inlägg låter som ett inlägg där jag förstorat en oviktig liten pluttsak och diskuterar det till dess spets, men inlägget har en djupare mening än vad någon kommer förstå. Pågrundav telefonsamtal och saker jag inte tänker nämna. Vad är det då för mening med det? Ja själva meningen får man väl tolka som man vill då.   

Sen övningskördes det i alla fall. Det var bara andra gången, men jag känner att det går framåt:) Och det är så kul! Körde omkring på Högslättens parkering igen och tränade att växla och parkera och greja. Längtar tills jag har sån koll så jag kan köra omkring på lite vägar, blir lättare då. Så länge jag inte möter nån bil på en smal väg skulle det väl funka hyffsat bra nu oxå, men ska nog bli lite säkrare för att slippa minipanikarna^^


Halv fem bar det av till NBV och rymdvarelse-barndansgruppen, direkt efter till Norrdans och dansa i Saras moderna-dans grupp, sedan över till teatern för att se dansföreställningen av Norrdans som vi var och kikade lite på när koreografen jobbade med dansarna igår. Så idag har jag alltså; HAFT dans, GÅTT PÅ dans, SETT på dans. Jag blev dock irriterad på mig själv för att jag inte sover nog mycket för att kunna gå på såntdär, men äver irriterad på koreografen för att de hade sån hemskt sövande musik genom hela föreställningen. Jättebra att sova till! Hur mycket jag än ville se hela föreställning och hur bra jag än tyckte att det var, så när det inte är mer variation i musik så att man hör att det händer nåt som får en att hålla ögonen öppna, så funkar det inte. Tobias som satt bredvid mig hade visst satt upp fötterna på stödet framför och vänt sig till mig för att kolla så att de inte var ivägen. Han möttes av en emma försjunken i stolen, försjunken i sömn. Ja gosh alltså.

Nu har jag faktiskt en anledning till varför jag inte gått och lagt mig tidigare. Det är inte säkert att jag redan vart i säng om jag inte haft den anledningen men men. Jag är dålig på att försvara mig när det gäller min sömn. Varför? För det finns typ inte mycket att försvara sig med. Jag vet mycket om sömn, jag har sjukt mycket motargument till den där "emma tvärtemot". Hon som egentligen inte vill vara tvärtemot men har svårt att göra så mycket åt det.

Göra nåt åt det nu? Gå och lägga mig nu istället för att skriva mer onödiga saker? Hm, ska tänka på saken. Det låter som en tillfällig lösning. Imorn väntar en lång dag. Halleluja.