Igår hade jag den stressigaste dagen någonsin tror jag nästan. I vanliga fall har jag bara sång på tisdagar, sedan brukar jag övningsköra med mamma och ta det lilla lugna tills jag ska till NBV och ha rymdvarelsebarnen.

Denna tisdag var jag först på sång, gick direkt till ett samtal om lucia-programmet med ett par lärare, sprang till matsalen för att få i mig nånting snabbt, mamma smsade på vägen dit och frågade om jag skulle övningsköra då som vanlig, haha, nej. Åt, skyndade till aulan där det var mössprovning, tänkte att det skulle ta 5 minuter typ men var där ett bra tag och velade om vad det skulle stå på mössan osv (ambivalenta emma). Efter lite hjälp och råd från snälla kompisar fixade jag det och kunde cykla till vågmannen för att öva slagverk med de andra (vilket vi skulle börjat med minst en halvtimme innan). Men alla var inte där då heller och jag var jättestressad. Men tillsist kom vi igång. Sen direkt ner på ettan och hämtade varsin sopkvast, upp och ner till danssalen och körde sopbiten ("music for pieces of wood (steve reich)", fast man sopar rytmerna. Jag tycker själv den blir hemskt mycket bättre och roligare då. Vi har även kört den på glasskålar ett år.) Efter det sprang jag ut till cykeln, kom på att jag glömt en påse i rummet vi satt och diskuterade lucia innan, sprang upp, dörren låst, frågade Maggi om hon kunde låsa upp, "ja visst kan jag det" *kopierakopierakopiera*, "skulle du kunna låsa upp?", "jadå, jag ska" *kopierakopiera*, "kan du göra det nu för jag har sjukt jävla bråttom" *stressadstressad*, "ja jag har oxå bråttom egentligen.." *lunka på, lunka på*, "men gud vad du skyndar dig då..!". Tillsist låste hon upp och jag skyndade mig ut igen och cyklade hem i rasande fart för att göra nån middag väldigt himla snabbt för att sedan ta mig till NBV. Jag insåg dock snabbt att jag inte hade någon ro att stå och laga mat, så på med jacka och vantar igen och iväg till donken, köpte en sallad och satt...

... i luuuuugn och rooo och åååt. Jag fick anstränga mig för att inte stressa mer, tillsist insåg även kroppen (någorlunda) och inte bara hjärnan att jag kunde ta det luuugnt. Men fram dit var jag helt uppivarv hela tiden. Jag fick anstränga mig för att inte låta irriterad på någon, det kan ju lätt bli så. Men jag måste säga att jag var väldigt glad för att vara så stressad. Det blir lättare om man bestämmer sig för att vara så glad och trevlig som möjligt, då blir ingen sur för att man låter irriterad och man blir glad själv för att folk är trevliga tillbaka. Min trevlighet sprack dock då Maggi inte skyndade sig att låsa upp... Det var synd. Ibland fungerar det bara inte med Maggi. Men jag var trevlig mot henne idag istället!  

Jag var helt folktomt på donken först, asskönt, trots den sorgliga musiken som ljöd i högtalarna. Sedan cyklade jag i luuugn och roooo till NBV och diskuterade lite dans och annat med Klara innan rymd-barnen kom, (det är rymdtema på uppvisningen). Efter barndansen, iväg till Norrdans påengång och dansade där. Alltid kul, så himla underbar grupp. Alltid trevlig stämning, och inte minst bästa moderna-dans läraren nånsin, Sara! Hon och Danielle  är bäst. (Okej jag har typ bara haft dom i modernt, men tro mig, de är sjukt bra och pedagogiska!).

Sedan var det bara handla och hem. Som tur var mötte jag Mickel som hjälpte mig att bära (en toaborste).

Lite uppochner dag?