Varför kan inte mina tårar vara till nån nytta förutom för mina egna känslor. Varför kan dom inte rädda liv. Det skulle vara praktiskt.

Döden är märklig. Förstår mig inte riktigt på den. Den känns liksom så onödig ibland. För att inte tala om cancern, den kan gå och dö.

Men livet finns kvar. Och det ska man leva tills man dör. Inget snack om saken. :D Jag älskar livet och dess motgångar.